Jag har i hela mitt haft känslan av att det finns något större därute. Att det finns en annan dimension av vår verklighet som bara uppenbarar sig när man ÄR. När jag var yngre visade sig denna verklighet bara i små fragment, vid ett fåtal tillfället. Allt annat var brus. Dessa tillfällen av djup frid och harmoni har inte helt överraskande visat sig följa ett mönster. De har visat sig i tystnaden, i stillheten, i nuet. Insikten om frid och hur man finner densamma var startskottet för en upptäcktsfärd bland mer eller mindre framgångsrika koncept i den djungel av läror som alla säger sig leda till harmoni och lycka. Jag har i mitt liv inriktat mig på att försöka leva ett liv i frihet, som för mig är att leva utan press från prestationens och bekräftandets bojor. Att tänka och tala fritt, och våga drivas av passion och inte alltid passa in i samhällets mallar utan att känna sig utanför.

Wim Hof Method har gett mig redskapen att växa som människa på flera sätt. Bland annat erbjuder den generös tillgång till den del av mig som njuter i tystnaden trots att kaoset eskalerar runt mig. 

Insikten om att man är kapabel till att vara i kontroll över sin fysiologi och sitt sinne är för mig mitt livs viktigaste insikt som på riktigt förändrat mitt liv. Vetskapen om att jag är ansvarig för mitt liv och inte något offer som bara rycks med under omständigheter är så enormt kraftfull och fyller mig med sådan frid. Det finns alltid energi för att jobba vidare, det är alltid upp till mig. 

Jag har sedan jag upptäckte Wim Hof Method för drygt ett år sedan känt att detta är helhetslösningen jag letat efter. Direkt när jag startade 10 veckorsprogrammet visste jag att mitt kall var att göra metoden och dess vinster tillgängliga för så många som möjligt. Jag säger som Wim, människan förtjänar att vara "happy, healthy and strong". Vad mer behövs egentligen, om man rannsakar sig på riktigt? Man kan aldrig finna lycka externt. Allt börjar inuti oss själva. För mig är Wim Hof Method en fantastiks läromästare. Mind, body and soul, ett helhetsgrepp som är på riktigt.

Om man lever i komfortzonen blir allt jobbigt, men om man utmanar sig och utsätter sig för medvetet obehag blir det harmoniskt att leva. 

Jag brukar säga till alla som undrar varför jag gillar kyla så mycket att så är inte alls fallet. Det är för mig det största tänkbara obehaget. Men utmaningen är just att tackla denna kraft, att inte kapitulera, att komma till acceptans och slutligen harmoni. Allt för att sedan integrera dessa vinster i mitt vardagsliv. Det är då magin uppstår. 

Och alla vill väl kunna skapa sina egna mirakel i sina liv? 

Allt börjar med ett andetag och en kall dusch. Naturligare kan det inte bli. Förbluffande enkelt på många vis dessutom. Inte sant?:) 

 

 

 

Jessica Furberg